Barnperspektiv på ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”)

Ekonomiskt bistånd är den formella benämningen för det som i vardagligt tal brukar kallas för socialbidrag. Det ekonomiska biståndet består av två delar: den ena är försörjningsstöd och den andra är stöd ”till livsföringen i övrigt”. Ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt avser de behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet.

fattiga barnStatistik från år 2015 visar att drygt 415 500 personer tog emot ekonomiskt bistånd från socialtjänsten (”socialbidrag”) minst en gång under året. Av dessa var ungefär 143 000 barn. I Sverige finns särskilda regler för situationer där en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn.

För både barn och vuxna regleras det ekonomiska biståndet av socialtjänstlagen, rättspraxis och Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. Det är varje enskild kommun som är ansvarig för att kommunens invånare erhåller det ekonomiska bistånd de har rätt till. Det är alltså kommunen man vänder sig till för att ansöka om ekonomiskt bistånd, inte Socialstyrelsen. Den kommunala förvaltning som ansvarar för det praktiska arbetet med handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd brukar heta Socialtjänsten eller Socialförvaltningen, men exakt namn varierar mellan de olika kommunerna.

När en utredning om ekonomiskt bistånd berör personer under 18 års ålder ska den kommunala förvaltning som genomför utredningen ta hänsyn till barnets situation. Utredningen ska ta barnets bästa i beaktande, och hur detta har gjorts ska dokumenteras – oavsett om det sedan blir avgörande för beslutets utgång eller ej. Hur stor vikt som ska läggas vid barnets situation ska bedömas från fall till fall.

Att man tar barnperspektivet i beaktande kan till exempel resultera i att man fattar beslut om att hushållet ska få extra pengar så att barnet ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet. Det kan också vara så att extra pengar behöver skjutas till för att en förälder ska kunna ha kontakt eller umgänge med sitt minderåriga barn.

Socialstyrelsen förslag för framtiden

År 2015 publicerade Socialstyrelsen en studie (Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd) där tre olika socialförvaltningar hade granskats för att se hur de uppfyllde kravet på att beakta barnperspektivet vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Utredningen visade bland annat på att det fanns brister i ekonomiskt bistånddokumentationen av hur barnperspektivet beaktats. Det framkom också att endast en av de tre granskade socialförvaltningarna genomförde barnkonsekvensanalyser, och denna socialförvaltning gjorde det endast i sex av hundra granskade fall.

Mot bakgrund av studien har Socialstyrelsen publicerat en förslag på förbättringar för att stärka barnperspektivet i utredningar om ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen anser till exempel att det är viktigt att handläggare i högre grad än idag undersöker barnets situation genom att samtala direkt med barnet eller tala om barnet med vårdnadshavare. Studien visade att biståndshandläggare sällan samtalade med berörda barn inför ett beslut, och det var också ovanligt att man samtalade med vårdnadshavare om barnet innan något beslut om bistånd fattades. Utan sådana samtal blir det svårt att fatta beslut som grundar sig på barnets faktiska behov.

Ett annat problem som framkom av studien var att handläggare ofta nöjde sig med att skriva ”barnperspektivet har beaktats” i dokumentationen istället för att gå in på några detaljer. Utan mer detaljerad dokumentation är det omöjligt att veta vilka lösningar som diskuterats och hur olika faktorer vägts mot varandra för att komma fram till ett beslut.

Socialstyrelsen föreslår också att man ska börja använda begreppet barnrättsperspektiv istället för barnperspektiv. Barnrättsperspektivet är ett tydligare begrepp och definieras av barnkonventionens huvudprinciper.